Hästridning

Tyglar, bett och sadel. Nu är jag fullärd Cowboy. Efter en halvdags träning känner jag att jag inte är långt borta från att spela in en gammal Clintan rulle med lite indianer och puffror.

Här kommer lite bilder från helgen.

Såhär såg min häst ut uppifrån.

Sen red vi bara på led i massa timmar

Första vattenpassagen gick smärtfritt

Emil fixade backen med en egen stil

Sen kom mer och djupare vatten

Det gick också bra, min häst hade koll på läget

Sen var vi nästan hemma

Här kan man ju se att pappa var lite sen när han tog bilden. Man ser ju tydligt att det är just efter att hästen har landat efter att jag drog upp den på bakbenen precis som i Zorro.

Sen tog jag även en bild på själv Västanåfallet

Vi hörs!

Praktikantjävel?

Idag blev jag erbjuden en heltidspraktik på Huset i Bjuur, jag kommer nog att acceptera vilket kommer att innebära att mina kurser för vuxenskolan blir uppskjutna/inställda.

I övrigt så är det träna, sova och äta som gäller. Det är nice och det går bra.

Här kommer en bild på dagens middag!

HADI

Adam.

BiOtittarna!

Snart blir det mat på pizzan och sedan BIO, där vi ska se Beck – I stormens öga! Det blir nice!

Någon som är sugen på att tagga så är det bara att höra av sig!

Hästar mat och sömn

Idag var vi på hästridningen, det gick bra.
Sen käkade vi mat, det var gott.
Jag orkar inte skriva mer nu men förhoppninsvis hinner jag upp med lite bilder imorgon.

Vi hörs!

Framme!

Nu är jag framme i Härnösand hos brosan. Imorgon ska vi iväg till nått ställe på hästridning sen efter det vet jag inte vad som händer.

Så jag vet inte heller vad jag ska skriva mer. Men jag tänkte visa en bild jag hittade på kändisar när de var små.

Bilden är till för att visa att dom inte hade det så lätt som barn men lyckades som vuxna. Så då har dom skrivit under vad som var deras ”problem/svårigheter” som barn.

Under varje kändis står det en sak som tydligt visar problemet så som fattig, utanför, blyg, dåligt självförtroende osv.

Men när man kommer till Mostafa Mohammed står det bara ”annorlunda”

Var han annorlunda på ett sånt sätt att dom inte kan definiera det eller var han annorlunda på så många sätt att dom inte orkade skriva alla utan samlade dom med ett ord?

Eller så sprang han bara så fort att dom inte fick något grepp om det?

Vi hörs!

MVH

Jesper

Varde ljus!

Idag fixade jag säkringar och passade på att byta medan solen fortfarande var uppe. Det gick bra.

Så nu kunde jag äntligen fika i mörkret tillsammans med min loppislampa! Det är nice!

Imorgon drar jag iväg till Härnösand på nån hästridning som pappa fick som present när han fyllde 50 så ni kan vänta er lite hästbilder på söndag.

Vi hörs!

Mr Blåöga

Idag har jag varit på vuxenskolan och snackat lite med folk där om lite jobb som jag ska få där, jag kommer att få jobba en del med grupper med flyktingar och ha olika aktiviteter med dom så det känns riktigt nice.

Sen har jag varit en sväng till farsan och jobbat lite i skogen.

Fram mot kvällen åkte jag in till Norsjö igen för att träna boxning som gick bra faktiskt, mitt första blåmärke under ögat har nu fått en kompis under andra ögat så det slipper va ensamt.

Nu är ju min lilla kamera inte så mycket att åka med men det syns i alla fall ganska bra.

Men nu ska jag inte sitta här så länge utan jag har lovat farsan att komma tillbaka ikväll så vi kan fortsätta jobba imorgon.

Vi hörs!

/David

Het myskväll

För några dagar sedan gick en säkring i min lägenhet. Den slog ut hela köket, toan, garderobsrummet och vissa eluttag i det stora rummet.

Jag hade inga säkringar hemma och har inte varit och handlat. Så istället för att fixa det har jag lärt mig acceptera det.

Jag har lärt mig att duscha i mörkret, välja kläder i mörkret, att inte se på tv bland annat.

Allt köksarbete efter solens nedgång har blivit näst intill omöjligt.

Igår efter träningen skulle jag fika lite och det skulle jag så klart göra i köket. Efter många om och men lyckades jag leta fram det jag behövde och några ljus. Helt klart mysigt måste jag säga.

Men som ni ser är inte allt så mysigt på bilden. T.ex kylklossen nere till vänster.

Den hade jag till att kyla handen. Det är så att när det är mörkt i hela köket märker man inte när muggen är full förrän kaffet har runnit över till handen.

Vi hörs!

Vållande till kroppsskada.

Vi vill börja med att varna känsliga tittare för att det kommer att visas närbilder av våra ansikten med inslag av blod på.

Men å andra sidan, om filmen Brüno hade 11:årsgräns så finns det ju ingen anledning att varna för nått sånt här.

Idag tränade jag boxning för första gången på typ 5 veckor.

Det kändes att jag hade varit borta ett tag, inte bara i uthålligheten utan även i tekniken.

Och sånt sätter sina spår.

Men nu går det ju ut på att slåss också så det är ju inte nått oväntat att man börjar blöda näsblod eller spräcker en läpp.

Men det gör ju bara hämnden lite roligare och det var David jag boxades mot så det blev ännu lite roligare. Det är skönt när det känns vad man gör.

Nu ska jag äta, duscha, jobba och sen sova så jag orkar träna imorgon igen.

Vi hörs!!

Magi på pendeln

Nu är man ju åter hemma i Norsjö efter en rolig helg i Stockholm som det redan står en massa om här, men det finns en fin händelse som jag och Adam var med om som jag känner att det måste skrivas om.

När jag och Adam skulle åka pendeltåget in till centralen från Sollentuna för att möta Jesper satt vi och hade ett par tjejer i kanske 16 års åldern bakom oss som satt och pratade med varandra.

Vi brydde oss inte så mycket om dom eller så men mot slutet av resan började vi spetsa öronen 0ch vi hade svårt att låta bli att le för att kväva skratten.

Det var nåt i stil med: ”Asså du måste se den här filmen på Youtube! Det är en brud som videobloggar och säger ”mmh, mm, mmh” (pipig röst) hela tiden. Askul!”

Jag behöver knappast förklara vem dom menade, men det var kul att höra i alla fall.

Nu sitter jag hemma och laddar upp inför boxningen ikväll efter att ha fått jobba idag vilket är nice!

Imorgon ska jag åka och hälsa på farsan i stugan och troligen hjälpa han med lite småjobb där så jag hoppas på bra väder.

Vi hörs!

/David